Tokio Hotel <3

Försvinner ni, då försvinner jag med.

Det går inte att beskriva hur mycket jag älskar er,

jag kan inte beskriva det för någon, det är för svårt och ingen fattar.

Jag har nästan svårt att beskriva det för mej själv.

Men det finns tillfällen då jag verkligen inser hur mycket ni betyder.

När jag hör eran underbara musik, när jag ser era glittrande ögon.

Då börjar jag gråta för att jag älskar er så, för att jag inte har sett er på riktigt.

Det känns riktigt jobbigt att jag inte sett er i verkligheten, inte tagit i er på riktigt.

Ibland känns det nästan som ni inte ens är på riktigt för ni är overkligt fantastiska.

Men man inser ändå att ni är det, ni är fulla av liv.

Eran musik hjälper mej jämt, glad, ledsen, arg, hur jag än känner så hjälper den mej.

Jag klarar mej inte utan er, jag kan inte se ett liv utan er.

Det är alldeles för svårt...alldeles försvårt.

Ni finns alltid i mitt huvud,

vart jag än är, vad jag än gör, hur jag än känner,

så finns ni alltid där.

Ni med eran musik.

Tack för att ni finns och för att ni gör eran underbara musik,

ni hjälper mej och många andra genom livet med den.

                                                                                                          <3


Skriven av Lina Stensson, 11/8-09


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0